Love of mine, someday you will die, but I'll be close behind.

De här sista två-tre veckorna i Turkiet kommer bli bra. Det vet jag, om allting bara blir som jag vill. Ibland känns det som att allting flyter på så bra att någonting kommer hända snart som bara förstör allting. Det är iallafall bra att tiden går långsamt. Jag gillar det bäst så, för då kan man njuta mer av varenda sekund.

Det är synd att lyckan måste förstöras av små baciller som springer runt i min hjärna och förstör min tillvaro. Jag menar inte bokstavligt...


Syrran redigerade en bild på mig för ap länge sen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0