Sjunger kanske nån för mig och kanske sjunger nån för dig, ett sprucket men ett hoppfullt Hallelujah.

För lite mindre än 24 timmar sedan satt jag i en liten kyrka med 45 fina människor och rös när alla lugnt stämde in och sjöng hallelujah. Tio timmars bussresande sovandes på Henriks axel och ännu en hel lördags sömn senare vaknade jag en hel galax därifrån. Det är lite för folktomt omkring mig för att jag ska känna mig helt nöjd, även om jag är glad att få komma hem. Om tre dygn bär det av igen, till Frankrike denna gång.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0