And so the lion fell in love with the lamb.

What a stupid lumb.
What a sick, masochistic lion.

Nu är det måndag snart, men jag lever för ikväll.

Weho.


.


En, två, gul röd blå.

Rött för blodet genom hjärta och ven.
Gult för solens värmande sken.
Blått för himmel, regn och hav.
Stockholms stolthet, vårat lag.


Från förra derbyt. Denna gång blev resultatet inte vad det förtjänade att bli.


You're amazing, just the way you are.



För att du lagar mat till mig och spenderar jättemycket tid på att rätta mina arbeten när min svenska suger och diskuterar intressanta saker i badrummet med mig när vi borstar tänderna och förstår allting och bara är en sån fin storasyster.


Vad är ett namn?

Det som vi kallar ros skulle ju dofta lika underbart vad det än hette.


When I see your face, there's not a thing that I would change.


Juste.


The last song.

"Life, he realized, was much like a song. In the beginning there is a mystery, in the end there is confirmation, but it's in the middle where all the emotion resides to make the whole thing worthwhile"


.

There's always a little truth behind every "just kidding". A little knowledge behind every "I don't know", a little emotion behind every "I don't care" and a little pain behind every "it's ok".

Saknar.


Bebizzzzszzzs <3 <3


Alltid, oavsett.


Mauritz Målnberg.

"Trots all musik och alla nya tongångar som plötsligt fanns i världen var det nog det ljud jag älskade mest: regndropparna som träffade kastanjens lövverk."


Nån idiotfan.


Jag saknar att träffa dig varje dag.
För ingen förstår oss som vi gör.


Celebrated memories that came and went, in light of all the time we spent.



Inte en enda tusendels sekund tvekar jag på att du är den personen i hela universum som jag trivs bäst med.


Truth is...

... everyone is going to hurt you, you just gotta find the ones worth suffering for.


Du hittade dom perfekta orden.



Solen.

Det ting, vars livlängd representerar så länge vi kommer hålla ihop.


See no evil, speak no evil, hear no evil.


Ett, två, tre..

.. FYRA(N)!


Kul var det verkligen.

Vi.
Vilka är vi? Vi, som var på Kilsbergsgården 2009?
Så olika, men samtidigt med samma tanke:
"Det är kul med läger".
Vi är ett gäng knäppa, skönsjungande, chiponglekande, Michael Jackson-dansande, snabbstädande, pratglada, humorförsedda badfantaster.
Vad ville vi?
Vi önskade fint väder, en rolig tid, nya vänner, massa bad och en stor skinande sol över gården. Första veckan fick vi det. Men samtidigt började vi tänka efter i takt med att regnet kom.
Varför åkte vi?
Vissa hade syskon som rekomenderade det, andra åkte för att träffa nya vänner, för att få lärdom om livet och om tron, att få svar eller kanske på tvång av sina föräldrar. Men mest av allt åkte vi för att ha kul!
Så vad har vi fått ut av det här?
Nya kompisar, minnen för livet, upplevelser, tankar och funderingar vi inte visste att vi hade. Kanske inte alltid svaren, men iallafall en uppfattning. Vi fick en egen bild av tron.
Vi är samma människor som åkte som kom tillbaka, men vi har vuxit inombords. Vi har fått tänka igenom och fördjupa oss. Inte bara i kristendomen, utan om livet i allmänhet. Vi står på gränsen mellan barn och vuxna, och det är dags att bevisa det nu.
Trots dåligt väder, kliande myggbett, blåmärken och brutal väckning så kommer det vara någonting vi kommer att komma ihåg för resten av våra liv.
Och jag tror att våra förhoppningar blev uppfyllda.
För kul har vi verkligen haft.

                                           Text skriven av mig och Sanna. Det var två fina veckor det..


Tidigare inlägg
RSS 2.0